EmmieNiklas

I fredags gick jag till vårdcentralen. Framför allt för att jag ville lämna urinprov eftersom jag hade så himla ont i vad jag trodde var min urinblåsa.. Men väl där fick jag inte lämna urinprov utan istället klämde dem och kände på min mage. Vilket var en hemsk upplevelse.. Hade så himla ont i nedre delen av magen, man kunde inte röra mig för det värkte så pass så att jag började gråta. Visste om att magen var öm men inte så pass.
Blev iväg skickad akut till kirurgen och gyn. Väl där, la dem mig på en sjukhussäng som jag sedan låg kvar på i 7 timmar.. Det togs blodprov, urinprov och jag fick näringsdropp.  Blev undersökt av en läkare först (kirurg tror jag).. Han tryckte och kände på magen med hittade inget mysko från hans sida (från början fanns det risk för blindtarmsinflamation, men den misstanken försvann som tur var).
Fortsatte vidare till gyn, där både vaginalt och vanlig ultraljud gjorde. Gynekologen pressade sina händer på magen så in i helvete först för att känna hur läget var! Jag kunde inte ligga still det gjorde så himla ont! Gynekologen var just då Djävulen själv!! Men visst han behövde ju känna efter ordentligt, men det var vedervärdigt! Och just nu hoppas jag att jag inte får honom på förlossningen!!
Fick iaf veta att jag har ligament smärtor. Mina leder i bäckenbotten har tydligen slitit ut sig så pass att dem kan jämföras som gamla och torra gummiband. Så nu är det bara att välja, försöka trycka ihop bäckenet med hjälp av stödbältet över höfterna eller att ha bältet så det lindrar min ischias. Och så ska jag äta panodil fram tills det har gått över (troligtvis efter förlossningen). Varje gång min livmoder rör sig, när bebisen rör sig, så slår det till alla områden runt om därför gör det också ont. Man visste ju att det var trångt där inne men så pass alltså!!

Har sovit rätt så dåligt inatt, tråkigt att inte få bli utvilad. Men än sålänge känns det bara av lite, har inte rört på mig så mycket idag så vi får se hur det blir framåt kvällen. Men jag hoppas kroppen är lite snäll idag.