33+5
Har haft en väldigt speciell helg. Har bara tagit det lugnt, förutom att vi åkte och köpte pussel i lördags. Har efter det suttit och lagt pussel, haha! Alltså en lugn helg. Men ändå har det varit den jävligaste på väldigt VÄLDIGT länge. Vet nu vad förvärkar är, hur man känner skillnad på dem och "normala sammandargingar". Det där med förvärk och sammandragning kan enligt vissa tydligen vara samma sak, en ren tolkningsfråga. För mig är en förvärk en värk i mage, rygg, underliv & som spänner magen just precis som vid en sammandargning men som gör ONT. En sammandragning den spänner och tynger.
I lördags vid 15.00 ungefär fick jag min första förvärk, mitt i pusselläggandet. Började med att det spände gjorde ont i ryggen, vilket sedan gjorde ont i hela magen och tillslut kändes det som att vid minsta lilla rörelse att jag kissade ner mig, det gjorde för jävla ont. Hur fasen ska då värkarna kännas när det är på allvar?! I lördags höll det iaf på i över 9 timmar, ibland regelbundet och ibland väldigt oregelbundet. Kim var här hemma, vi skulle ut till Slycke på kvällen och laga mat med honom och sen bara ligga i soffan. Jag var panikt-tillstånd. En helt ny smärta som jag inte visste hur den skulle sluta. Bestämde mig iaf för att vänta in i det sista innan jag skulle ringa förlossningen, vill inte vara till besvär om det inte är något. Testade det mesta, varm vetekudde, tens-apparat, gå, stå, sitta, ligga, kissade konstant, alvedon och bara andas men inte blev det bättre..
Slutade iaf efter många om och men att Niklas hämtar bilen och vi åker ut till Slycke, miljöombyte kan ju vara bra. Vet inte hur lång tid det tog att ta sig ner för trapperna, men det var nog den segaste gången hittils. Hade sådana jävla värkar ibland så jag skrattade och tjöt, visste verkligen inte vart jag skulle ta vägen och den här känslan av att kissa ner sig den är hemsk!! I bilen ut, tar väl ca 15 minuter fick jag 3 värkar.. Väl ute i Slycke började det avta. Framåt 22.00 kom det igång igen.. Samma känsla kom tillbaka, fan! Vi åkte hemmåt, jag satte mig på en pall i badkaret efter ett tag la jag mig i badet. Men inte hjälpte det. Niklas och jag började spåna på det viktigaste att ha med sig till BB ifall det var så att jag tillslut skulle ringa och dem skulle vilja att vi åkte in. Slängde ihop en hög på golvet sen gick vi och la oss. Somnade vid 01.00 ungefär då allt helt plötsligt stannade upp och jag var helt slut!
Som tur är kom det ingen Smula, så du får ligga där inne och gro till dig lite till :) Efter i lördagskväll har jag fått känningar lite då och då. Antar att den perioden börjar nu. Har som tur är sluppit värken i underlivet vilket känns mycket skönt, den smärtan och det obehaget går inte att beskriva..
Idag är det en halvdan dag. Har molnande "mensvärk" och huvudvärk. Trött! Ljumskarna och ryggen är goa dem med, men det är ju ingen nyhet direkt. Hade två toppen dagar förra veckan. Hoppas jag kan få ta del av några dagar eller timmar även denna vecka, det stärker som fasen!
Imorgon är vi inne i Mars månad vilket känns grymt skönt! Bara en månad till sen att komma in i. Tror dock det kommer bli en ganska lång månad. Men vi ska till Storken varje vecka hela vägen fram till BF nu och det känns riktigt kul, så det kanske göra att det går lite snabbare!
Hoppas ni andra har det bra :)
I lördags vid 15.00 ungefär fick jag min första förvärk, mitt i pusselläggandet. Började med att det spände gjorde ont i ryggen, vilket sedan gjorde ont i hela magen och tillslut kändes det som att vid minsta lilla rörelse att jag kissade ner mig, det gjorde för jävla ont. Hur fasen ska då värkarna kännas när det är på allvar?! I lördags höll det iaf på i över 9 timmar, ibland regelbundet och ibland väldigt oregelbundet. Kim var här hemma, vi skulle ut till Slycke på kvällen och laga mat med honom och sen bara ligga i soffan. Jag var panikt-tillstånd. En helt ny smärta som jag inte visste hur den skulle sluta. Bestämde mig iaf för att vänta in i det sista innan jag skulle ringa förlossningen, vill inte vara till besvär om det inte är något. Testade det mesta, varm vetekudde, tens-apparat, gå, stå, sitta, ligga, kissade konstant, alvedon och bara andas men inte blev det bättre..
Slutade iaf efter många om och men att Niklas hämtar bilen och vi åker ut till Slycke, miljöombyte kan ju vara bra. Vet inte hur lång tid det tog att ta sig ner för trapperna, men det var nog den segaste gången hittils. Hade sådana jävla värkar ibland så jag skrattade och tjöt, visste verkligen inte vart jag skulle ta vägen och den här känslan av att kissa ner sig den är hemsk!! I bilen ut, tar väl ca 15 minuter fick jag 3 värkar.. Väl ute i Slycke började det avta. Framåt 22.00 kom det igång igen.. Samma känsla kom tillbaka, fan! Vi åkte hemmåt, jag satte mig på en pall i badkaret efter ett tag la jag mig i badet. Men inte hjälpte det. Niklas och jag började spåna på det viktigaste att ha med sig till BB ifall det var så att jag tillslut skulle ringa och dem skulle vilja att vi åkte in. Slängde ihop en hög på golvet sen gick vi och la oss. Somnade vid 01.00 ungefär då allt helt plötsligt stannade upp och jag var helt slut!
Som tur är kom det ingen Smula, så du får ligga där inne och gro till dig lite till :) Efter i lördagskväll har jag fått känningar lite då och då. Antar att den perioden börjar nu. Har som tur är sluppit värken i underlivet vilket känns mycket skönt, den smärtan och det obehaget går inte att beskriva..
Idag är det en halvdan dag. Har molnande "mensvärk" och huvudvärk. Trött! Ljumskarna och ryggen är goa dem med, men det är ju ingen nyhet direkt. Hade två toppen dagar förra veckan. Hoppas jag kan få ta del av några dagar eller timmar även denna vecka, det stärker som fasen!
Imorgon är vi inne i Mars månad vilket känns grymt skönt! Bara en månad till sen att komma in i. Tror dock det kommer bli en ganska lång månad. Men vi ska till Storken varje vecka hela vägen fram till BF nu och det känns riktigt kul, så det kanske göra att det går lite snabbare!
Hoppas ni andra har det bra :)
BM-besök V.34 (33+2)
Hemma från BM
SF-mått: 32 (är nu lite över min egen kurva)
Blodtryck: 125/90
Äggvita i urinet: 0
Vikt: 69,8 kg
Blod & Järn: Kanon bra!!
Hjärtljud: Glömde fråga
Bebisen har töjt ut min livmoder till fullo nu, den kommer inte direkt mycket högre upp, så nu är det bebis som växer massor istället, hoho! Hon sa även att bebisen var stor och fin! Den låg fortfarande med huvudet neråt, men hade inte sjunkit ner i bäckenet. BM trodde inte att bäsen kunde röra sig ur läget nu, men vi skulle inte ta det som en självklarhet.
Blodtrycket var hon inte direkt nöjd med. Jag har haft så bra blodtryck innan och nu var undertrycket för högt.. Men som tur var, va urinet bra så då trodde hon inte på havandeskapsförgiftning, puh!!
Glömde berätta vikten för BM och för det andra så frågade hon inte heller haha! På Storkensvåg vid inskrivningen vägde jag 62 kg, nu nästan 70 kg så enligt den har jag gått upp nästan 8 kg. Enligt vågen här hemma som jag har vägt mig på sedan v.8 så väger jag 68 kg.
Vi diskuterade min foglossning, hon frågade vad jag förväntade mig efter förlossningen, om jag trodde att det skulle bli bättre på en gång. Men det tror jag inte, jag tror det kommer ta ett tag innan det blir riktigt bra och hon höll med, jag skulle inte förvänta mig att det försvann inom en vecka, utan det kunde ta ett tag.
Fick dessutom en ny läkartid till doktorn. BM ansåg att eftersom jag nu har fått avslag på graviditetspenningen så ska jag inte behöva ta ut FP dagar de sista veckorna utan jag ska faktiskt bli sjukskriven. Sa då vad läkaren hade sagt till mig, men hon skulle ta upp det med honom för hon ansåg att man faktiskt kunde rucka lite på reglerna utifrån vissa fall.. Är ju sjukskriven till 22 mars nu så dem skulle fixa ett intyg dem dagarna som är emellan eftersom jag inte får träffa läkaren fören den 29 mars. Så vi får väl se hur det blir, kanske får jag igenom det iaf :) Dessutom tog hon en halvtimmes-tid hos doktorn, brukar vara på 20 minuter, så vi kan gå igenom allt inför förlossningen.
Nästa vecka börjar föräldrarutbildningen och nu börjar jag gå varannan vecka till BM. Så nu framöver kommer vi gå till Storken en gång i veckan hela vägen fram till BF, tackvare föräldrarutb. BM-besök & Läkarbesök!
Idag är jag väldigt nöjd efter BM-besöket, känns som mycket blev gjort och sagt vilket känns skönt! Hoppas blodtrycket blir bättre bara!
Äntligen helg igen!!! Den här helgen ska vi ta det enbart lugnt, känner att det behövs!
SF-mått: 32 (är nu lite över min egen kurva)
Blodtryck: 125/90
Äggvita i urinet: 0
Vikt: 69,8 kg
Blod & Järn: Kanon bra!!
Hjärtljud: Glömde fråga
Bebisen har töjt ut min livmoder till fullo nu, den kommer inte direkt mycket högre upp, så nu är det bebis som växer massor istället, hoho! Hon sa även att bebisen var stor och fin! Den låg fortfarande med huvudet neråt, men hade inte sjunkit ner i bäckenet. BM trodde inte att bäsen kunde röra sig ur läget nu, men vi skulle inte ta det som en självklarhet.
Blodtrycket var hon inte direkt nöjd med. Jag har haft så bra blodtryck innan och nu var undertrycket för högt.. Men som tur var, va urinet bra så då trodde hon inte på havandeskapsförgiftning, puh!!
Glömde berätta vikten för BM och för det andra så frågade hon inte heller haha! På Storkensvåg vid inskrivningen vägde jag 62 kg, nu nästan 70 kg så enligt den har jag gått upp nästan 8 kg. Enligt vågen här hemma som jag har vägt mig på sedan v.8 så väger jag 68 kg.
Vi diskuterade min foglossning, hon frågade vad jag förväntade mig efter förlossningen, om jag trodde att det skulle bli bättre på en gång. Men det tror jag inte, jag tror det kommer ta ett tag innan det blir riktigt bra och hon höll med, jag skulle inte förvänta mig att det försvann inom en vecka, utan det kunde ta ett tag.
Fick dessutom en ny läkartid till doktorn. BM ansåg att eftersom jag nu har fått avslag på graviditetspenningen så ska jag inte behöva ta ut FP dagar de sista veckorna utan jag ska faktiskt bli sjukskriven. Sa då vad läkaren hade sagt till mig, men hon skulle ta upp det med honom för hon ansåg att man faktiskt kunde rucka lite på reglerna utifrån vissa fall.. Är ju sjukskriven till 22 mars nu så dem skulle fixa ett intyg dem dagarna som är emellan eftersom jag inte får träffa läkaren fören den 29 mars. Så vi får väl se hur det blir, kanske får jag igenom det iaf :) Dessutom tog hon en halvtimmes-tid hos doktorn, brukar vara på 20 minuter, så vi kan gå igenom allt inför förlossningen.
Nästa vecka börjar föräldrarutbildningen och nu börjar jag gå varannan vecka till BM. Så nu framöver kommer vi gå till Storken en gång i veckan hela vägen fram till BF, tackvare föräldrarutb. BM-besök & Läkarbesök!
Idag är jag väldigt nöjd efter BM-besöket, känns som mycket blev gjort och sagt vilket känns skönt! Hoppas blodtrycket blir bättre bara!
Äntligen helg igen!!! Den här helgen ska vi ta det enbart lugnt, känner att det behövs!
33+0 Graviditetsvecka 34
Bebisen:
Nu väger bebisen c:a 2 kg och mäter totalt omkring 45 cm från topp till tå.
Förutom att gråta så kan nu bebisen göra allt som en nyfödd 40 veckors bebis kan. Det börjar bli trångt om utrymme inne i livemodern, men bebisen kan fortfarande sparka och röra sig. Den sover mycket under den här perioden, precis som en nyfödd bebis. Ögonen rör sig under REM-sömnen, och forskarna tror att fostret drömmer livfullt inne i livmodern.
När bebisen är vaken så använder den sina sinnen; den lär sig alltmedan den lyssnar och känner. Bebisen har sannolikt valt en förlossningsposition nu och ligger antingen med huvudet nedåt eller uppåt (sätesbjudning). När barnmorskan känner på din mage så kan hon känna hur barnet ligger och eventuellt försöka vända det om det ligger med stjärten först.
Om bebisen föds denna veckan så är lungorna sannolikt starka nog att fungera utan hjälp, men den kan ändå behöva vård av specialisttränade läkare och sköterskor.
Ögonen är öppna under vakenperioderna och färgen på dem är vanligen blå, oberoende av vad den permanenta färgen senare kommer att bli, då pigmenteringen inte är färdigutvecklad. Den slutliga pigmenteringen kräver att ögonen utsätts för ljus och sker vanligen inom några veckor från förlossningen.
Din livmoder befinner sig nu c:a 15 cm ovanför din navel. Din viktökning ligger förmodligen mellan 10-13 kg. Under de sista veckorna upplever många att de behöver kissa oftare. Livmodern trycker på urinblåsan och kan göra att du behöver gå på toaletten ofta. Din livmoder har blivit c:a 500 gånger större än den var innan du blev gravid!
Produktionen av röda blodkroppar har nu börjat komma ikapp och blodbristen och andfåddheten som du kanske upplevde tidigare börjar avtaga under den här perioden.
Bilder på familjen :)
Yeah babe!!
Magen börjar titta mer och mer neråt nu, naveln är borta!!
Gustav längtar också efter Smulan nu!! Han har en bra hylla att stå på och dessutom en as rolig rutschkana, hoho!
Måndag igen 32+5
Hinner inte med mycket om dagarna längre känns det som, dem går ganska fort. Klockan är redan 14.00, känns som den nyss var 8.30 och jag vaknade till liv. Har inte gjort mycket alls hittils, men det viktigaste har jag gjort och det var lunchen till Nicke. Innan och efter det har jag mest legat.
Har faktiskt "tvi tvi ta i trä" inte ont i ryggen idag!! MEN jag kan inte gå utan stöd. Har kramp ifrån höfterna och ner till tårna, tar mig varken upp från sängen eller från toalettstolen, jag måste gå ner på knä först. Kryckorna är mina bästa vänner idag! Totalt invalid, fy fan, det är inte kul..
Huvudvärken är ju även den helt underbar, I loooooove it! Kör på alvedon och panodil, går inte direkt framåt. Ska väl egentligen inte sitta och klaga, ska väl egentligen ta tag i det. Men jag vet att även om jag ringer till BM och vill ha något smärtstillande kommer det inte hända något. Vet inte ens vad jag ska säga till dem när jag ringer, jag får ju bara prata med receptionisten iaf och då får jag höra att jag ska käka panodil eller alvedon, be Niklas massera mig och ta varma bad. Allt detta jag redan gör. Har tid hos mvc på fredag, tänkte jag skulle stå ut tills dess och ta ett rejält snack med henne då om allt elände. Hoppas hon kan hjälpa mig på något sätt.
TENS-apparaten funkar inte så bra som jag hade hoppats. Har väl helt ärligt inte känt någon skillnad alls. Så nu funderar jag på ifall jag ska lämna tillbaka den eller ha den kvar, testa någon gång ibland och sen använda den vid förlossningen. Men jag vet inte riktigt..
Niklas skulle sluta tidigare idag tackvare att dagen är som den är. Känns väldigt skönt att få hem honom! Men det blir väl egentligen alltifrån lugnt, men det är något jag valt själv. Vi ska åka upp till Familjerätten idag och skriva på faderskapspappret så Niklas står som far redan nu, dessutom ska vi skriva på för gemensamvårdnad. Efter det ska vi ta en snabbis till Ikano. Jag MÅSTE köpa nya brallor, mina är för små nu och det är inte skönt för bäckenet ska jag få be att tala om! Dessutom ska vi till apoteket och kolla på stödstrumpor, kanske hjälper lite mot mina vattenfyllda ben och fötter.. Niklas fick ett par nya jeans igår med som var för stora och dessutom gillade han inte färgen så dem ska lämnas tillbaka med. Sen är det som vanligt slut på mjölk i kylskåpet så handlas ska det göras med.
Som jag har sagt nu ett tag. Jag är inte trött på min stora mage, den är helt underbar och jag bara älskar den. Jag är inte trött på Smulans rörelser eller hennes sparkar (dock är hon inte snäll jämt, dem som träffar revbenen eller magmunnen får en att börja gråta nästan varje gång). Jag är inte trött på alla uppmärksamhet jag får så fort magen kommer fram ifrån jackan när man är ute och går på stan. Jag är inte trött på alla värdefulla kommenterarer om hur fin magen är, jag är inte heller trött på att bära runt på vår dyrbara skatt.
Däremot är jag trött.. Trött på foglossningen, svullna köttlarna i ljumskarna, ischiasvärken, höfterna som viker sig, krampen, "mensvärken", dem onda sammandargningarna (som börjar bli förvärkar), illamåendet, huvudvärk, sömnsvårigheterna, svullnaden över hela kroppen, tröttheten i kroppen och styrkan som inte finns där längre. MEN allt elände är verkligen värt det, jag vet det, ingen behöver berätta det för mig. Jag är så himla taggad för att föda fram vårat mirakel nu så det är helt sanslöst, det finns ingen rädsla alls. Jag vet att dem kommer göra ont, men ingen kan berätta för mig hur det kommer kännas eller hur det kommer vara, för vi är alla olika, vi upplever händelser och känslor olika. Jag är taggad! Jag är redo! Jag vill ha ut mysmonstret nu!!!
Har faktiskt "tvi tvi ta i trä" inte ont i ryggen idag!! MEN jag kan inte gå utan stöd. Har kramp ifrån höfterna och ner till tårna, tar mig varken upp från sängen eller från toalettstolen, jag måste gå ner på knä först. Kryckorna är mina bästa vänner idag! Totalt invalid, fy fan, det är inte kul..
Huvudvärken är ju även den helt underbar, I loooooove it! Kör på alvedon och panodil, går inte direkt framåt. Ska väl egentligen inte sitta och klaga, ska väl egentligen ta tag i det. Men jag vet att även om jag ringer till BM och vill ha något smärtstillande kommer det inte hända något. Vet inte ens vad jag ska säga till dem när jag ringer, jag får ju bara prata med receptionisten iaf och då får jag höra att jag ska käka panodil eller alvedon, be Niklas massera mig och ta varma bad. Allt detta jag redan gör. Har tid hos mvc på fredag, tänkte jag skulle stå ut tills dess och ta ett rejält snack med henne då om allt elände. Hoppas hon kan hjälpa mig på något sätt.
TENS-apparaten funkar inte så bra som jag hade hoppats. Har väl helt ärligt inte känt någon skillnad alls. Så nu funderar jag på ifall jag ska lämna tillbaka den eller ha den kvar, testa någon gång ibland och sen använda den vid förlossningen. Men jag vet inte riktigt..
Niklas skulle sluta tidigare idag tackvare att dagen är som den är. Känns väldigt skönt att få hem honom! Men det blir väl egentligen alltifrån lugnt, men det är något jag valt själv. Vi ska åka upp till Familjerätten idag och skriva på faderskapspappret så Niklas står som far redan nu, dessutom ska vi skriva på för gemensamvårdnad. Efter det ska vi ta en snabbis till Ikano. Jag MÅSTE köpa nya brallor, mina är för små nu och det är inte skönt för bäckenet ska jag få be att tala om! Dessutom ska vi till apoteket och kolla på stödstrumpor, kanske hjälper lite mot mina vattenfyllda ben och fötter.. Niklas fick ett par nya jeans igår med som var för stora och dessutom gillade han inte färgen så dem ska lämnas tillbaka med. Sen är det som vanligt slut på mjölk i kylskåpet så handlas ska det göras med.
Som jag har sagt nu ett tag. Jag är inte trött på min stora mage, den är helt underbar och jag bara älskar den. Jag är inte trött på Smulans rörelser eller hennes sparkar (dock är hon inte snäll jämt, dem som träffar revbenen eller magmunnen får en att börja gråta nästan varje gång). Jag är inte trött på alla uppmärksamhet jag får så fort magen kommer fram ifrån jackan när man är ute och går på stan. Jag är inte trött på alla värdefulla kommenterarer om hur fin magen är, jag är inte heller trött på att bära runt på vår dyrbara skatt.
Däremot är jag trött.. Trött på foglossningen, svullna köttlarna i ljumskarna, ischiasvärken, höfterna som viker sig, krampen, "mensvärken", dem onda sammandargningarna (som börjar bli förvärkar), illamåendet, huvudvärk, sömnsvårigheterna, svullnaden över hela kroppen, tröttheten i kroppen och styrkan som inte finns där längre. MEN allt elände är verkligen värt det, jag vet det, ingen behöver berätta det för mig. Jag är så himla taggad för att föda fram vårat mirakel nu så det är helt sanslöst, det finns ingen rädsla alls. Jag vet att dem kommer göra ont, men ingen kan berätta för mig hur det kommer kännas eller hur det kommer vara, för vi är alla olika, vi upplever händelser och känslor olika. Jag är taggad! Jag är redo! Jag vill ha ut mysmonstret nu!!!
Vill skriva lite med :)
Idag är en upp och ner dag. Hämtade igår ut min TENS-apparat på hjälpmedelcentrum som jag ska hyra fram till förlossningen. Den ska kunna hjälpa mig mot min foglossning i ryggen och i ljumskarna nu innan förlossningen och som smärtlindring under det tidiga stadiet i förlossningen, man sätter på den redan hemma när värkarna sätter igång. Tänkte jag skulle testa på det. Har läst mycket om TENS, har varit tveksam. Men igår gjorde den lite nytta på mina höfter och rygg, dock kommer värken tillbaka efter 1 timme men då är det bara att köra på den igen. Idag satte Nicke på mig paddlarna när han kom hem till lunch över rygg och rumpa, flyttar dem till höfterna ifall det behövs. Ska ha dem på mig hela dagen idag och sätta på programmet för foglossning när jag känner att jag behöver det.
Hade väldigt mycket sammandragningar från lördagkväll till tisdag eftermiddag. Började nojja väldigt mycket eftersom det finns risk att tappen förminskas ifall man har för många. Dem gjorde dessutom ont som satan vissa av dem. Hade säkert 4/timme ibland och jag kände mig helt förstörd. Men eftersom busen fortfarande rörde på sig där inne så kände jag att det inte kunde vara någon fara. Är ju inne i den perioden nu när man har mycket sammandragningar nu. I tisdags eftermiddag lugnade det iaf ner sig och nu har det varit bra sedan dess. Kommer någon då och då men dem har inte gjort ont så det är skönt!
Idag och igår har istället mitt älskade bäcken varit mycket elakt. Har haft mycket värk både nattetid och dagtid, det riktigt drar framtill i nedre delen av magen, gör ont att flytta benen. Har undvikt rörelser så mycket som möjligt eftersom det har värkt så pass så ljumskarna på något vis gör så benen viker sig. Svårt att förklara! Råkade knäcka bäckenet i tisdags morse med vilket säkert inte gjorde sakern bättre.
Har lovat mig själv att inte fuska med kryckorna, har mest använt dem utomhus när vi ska gå till bilen eller när vi är och handlar mat för att stötta mig på dem. Men har märkt att det inte ger någon vidare effekt. Har därför bestämt mig för att börja använda dem inne, även fast det bara är så att jag ska ta mig till toaletten, så jag ska köra på mammas knep nu "Låtsas som om att du har brytit benet, då tar du dig ingenstans utan kryckorna". Jag får väl försöka köra på det, för det sliter nog lika mycket om inte mer när jag springer runt här hemma som en yr höna, haha!
I övrigt händer inte mycket. Är trött på att gå hemma, det är så satans tråkigt! Har inga projekt på gång. Har fixat lite med smyckerna, bebishörnan är nästintill klar. Har bara min amningskudde att sy ihop stoppningshålet på men har inte kommit dit riktigt än.. Jag "springer" runt här hemma och plockar, diskar, lagar mat och donar lite. Jag är en hemmafru helt enkelt. Och så ska jag erkänna att vissa dagar sitter jag bara parkerad i min fotölj framför Greys och har inte åstadkommit ett skit på hela dagen. Men jag antar att jag har börjat acceptera att jag inte är superwomen längre, att det är bättre att lyssna på sin kropp än att göra saker som bara förvärrar. Jag har ju faktiskt fortfarande "mina bra dagar", då ett kliv in i badkaret inte gör för jävla ont.
Torsdag återigen (var faktiskt tvungen att kolla kalendern, har ingen koll på vilken dag det är ibland), på någotvis har veckorna faktiskt börjat rulla på lite snabbare nu. Jag har nog mitt Greys att tacka för det, tittar på 2-3 skivor per dag. Det är inte alltid jag tittar utan ibland står det bara på för att jag ska höra ljud runtomkring mig som jag känner igen.
Torsdag som sagt, snart helg. Till helgen kommer mamma, pappa, farmor och farfar och hälsar på här hemma. Så på lördag förmiddag blir det fika med massa gott gott, Nicke var sugen på att baka så vi kanske skulle kunna göra det tillsammans? Iaf, vi får besök. Niklas börjar jobba på lördag kväll vid 21.00, dags att riva melodifestivalen då. Istället för att sitta här hemma själv en lördagkväll så ska jag följa med hem till farmor och farfar och sova över där till söndag. Niklas slipper bli störd av mig (vilket det finns stor risk för) när han behöver sova både innan och efter jobbet och jag får dessutom spela massa kort :D
Blir alltså en lugn helg vilket känns skönt! Klarar inte av helger längre där det händer för mycket och speciellt inte dem dagarna då det är helt åt pipsvängen!
Blev ett långt inlägg, men nu vet ni hur läget är med mig och att det inte händer så mycket i mina krokar :)
Hade väldigt mycket sammandragningar från lördagkväll till tisdag eftermiddag. Började nojja väldigt mycket eftersom det finns risk att tappen förminskas ifall man har för många. Dem gjorde dessutom ont som satan vissa av dem. Hade säkert 4/timme ibland och jag kände mig helt förstörd. Men eftersom busen fortfarande rörde på sig där inne så kände jag att det inte kunde vara någon fara. Är ju inne i den perioden nu när man har mycket sammandragningar nu. I tisdags eftermiddag lugnade det iaf ner sig och nu har det varit bra sedan dess. Kommer någon då och då men dem har inte gjort ont så det är skönt!
Idag och igår har istället mitt älskade bäcken varit mycket elakt. Har haft mycket värk både nattetid och dagtid, det riktigt drar framtill i nedre delen av magen, gör ont att flytta benen. Har undvikt rörelser så mycket som möjligt eftersom det har värkt så pass så ljumskarna på något vis gör så benen viker sig. Svårt att förklara! Råkade knäcka bäckenet i tisdags morse med vilket säkert inte gjorde sakern bättre.
Har lovat mig själv att inte fuska med kryckorna, har mest använt dem utomhus när vi ska gå till bilen eller när vi är och handlar mat för att stötta mig på dem. Men har märkt att det inte ger någon vidare effekt. Har därför bestämt mig för att börja använda dem inne, även fast det bara är så att jag ska ta mig till toaletten, så jag ska köra på mammas knep nu "Låtsas som om att du har brytit benet, då tar du dig ingenstans utan kryckorna". Jag får väl försöka köra på det, för det sliter nog lika mycket om inte mer när jag springer runt här hemma som en yr höna, haha!
I övrigt händer inte mycket. Är trött på att gå hemma, det är så satans tråkigt! Har inga projekt på gång. Har fixat lite med smyckerna, bebishörnan är nästintill klar. Har bara min amningskudde att sy ihop stoppningshålet på men har inte kommit dit riktigt än.. Jag "springer" runt här hemma och plockar, diskar, lagar mat och donar lite. Jag är en hemmafru helt enkelt. Och så ska jag erkänna att vissa dagar sitter jag bara parkerad i min fotölj framför Greys och har inte åstadkommit ett skit på hela dagen. Men jag antar att jag har börjat acceptera att jag inte är superwomen längre, att det är bättre att lyssna på sin kropp än att göra saker som bara förvärrar. Jag har ju faktiskt fortfarande "mina bra dagar", då ett kliv in i badkaret inte gör för jävla ont.
Torsdag återigen (var faktiskt tvungen att kolla kalendern, har ingen koll på vilken dag det är ibland), på någotvis har veckorna faktiskt börjat rulla på lite snabbare nu. Jag har nog mitt Greys att tacka för det, tittar på 2-3 skivor per dag. Det är inte alltid jag tittar utan ibland står det bara på för att jag ska höra ljud runtomkring mig som jag känner igen.
Torsdag som sagt, snart helg. Till helgen kommer mamma, pappa, farmor och farfar och hälsar på här hemma. Så på lördag förmiddag blir det fika med massa gott gott, Nicke var sugen på att baka så vi kanske skulle kunna göra det tillsammans? Iaf, vi får besök. Niklas börjar jobba på lördag kväll vid 21.00, dags att riva melodifestivalen då. Istället för att sitta här hemma själv en lördagkväll så ska jag följa med hem till farmor och farfar och sova över där till söndag. Niklas slipper bli störd av mig (vilket det finns stor risk för) när han behöver sova både innan och efter jobbet och jag får dessutom spela massa kort :D
Blir alltså en lugn helg vilket känns skönt! Klarar inte av helger längre där det händer för mycket och speciellt inte dem dagarna då det är helt åt pipsvängen!
Blev ett långt inlägg, men nu vet ni hur läget är med mig och att det inte händer så mycket i mina krokar :)
32+1 graviditetsvecka 33
Din viktökning under graviditeten - resultat
Du kommer förmodligen att öka i vikt med ungefär 11,3 kg - 15,9 kg under graviditetens lopp. De sista två trimestrarna bör du öka i vikt med ungefär 1,8 kg var fjärde vecka.
Om du ökat genomsnittligt i vikt, så är den fördelad ungefär så här (talen är avrundade):Mamman
Livmoder: 1,1 kg
Bröst: 0,5 kg
Blod: 1,4 kg
Vatten: 1,9 kg
Fett: 3,8 kg
Delsumma: 8,6 kg
Fostret
Foster: 3,4 kg
Moderkaka: 0,7 kg
Fostervatten: 0,9 kg
Delsumma: 5,0 kg
Total summa: 13,6 kg
Följer väl kanske den här viktkurvan lite sådär, men jag tycker det känns helt ok iaf :)
Har hittils gått upp 7 kg, de senaste två veckorna 1 kg/vecka, har börjat få ganska mycket vatten i kroppen. Fortsätter jag så kommer jag sluta på 13-14 kg vilket känns rimligt.
Bebisen:
I den här veckan väger din bebis närmare 1.8 kg och är c:a 44 cm från topp till tå.
Under den här perioden rör bebisen sig mer och kraftfullare än någonsin. Kommande veckor bli utrymmet att röra sig allt mindre, och den så kallade fosterställningen blir den enda möjliga. Håll reda på fosterrörelserna och kontakta MVC om de plötsligt skulle minska i frekvens och/eller intensitet.
Tillväxttakten avtar nu något och utgörs främst av ökat underhudsfett som också gör att bebisen ser rundare och mindre skrynklig ut. Amningsreflexen är utvecklad och vid beröring av kinden vänder bebisen på huvudet för att söka efter bröstet, och beröring av underläpp gör att den öppnar munnen. Den klarar också att suga och svälja på ett koordinerat sätt.
Du:
Din livmoders översta del finns nu c:a 13 cm ovanför naveln. Nu när bebisen vuxit sig så stor och livmodern är högre i buken kan du märka av en ny upplevelse: när bebisen ligger uppochner i mage kan den sparka uppåt och träffa dina revben. Trycket kan göra att det känns ömt, särskilt om bebisen fastnar med en fot mellan revbenen. Du kan delvis förhindra detta genom att sitta upp så mycket som möjligt.
Då bebisens behov av vitaminer och mineraler är större än någonsin nu så bör du fortsätta att äta ditt vitamintillskott ända fram till förlossningen. Om du inte redan har gjort det så kan det vara ide att skriva ett förlossningsbrev där du bland annat berättar om hur du ser din förlossning och vad du vill undvika.
Trött
Phu.. Känner mig så himla ledsen idag :( Har sovit dåligt i två dagar, är helt slut. Vill bara få sova så jag kan få hålla skenet uppe lite igen, men det är svårt, speciellt idag. Har ont överallt, andetagen sliter verkligen tag i mina reven idag med vilket inte gör det hela mycket bättre. Blä! Ge mig april nu...
Usch!
Att det ska göra så jävla ont, är öm i hela kroppen, känns som jag håller på att gå sönder!! Helvetes, jävla, skit :(
Längtar något så galet efter Nicke...
Längtar något så galet efter Nicke...
Pengar rullar in som dom ska... Eller?
Nicke fick FASTANSTÄLLNING i veckan som Teknisk Kordinator på Arenabolaget! YEY!! Han är för jävla bra min karl :D
För mig går det däremot lite trögare.. Idag har handläggningstiden 30 dagar på FK gått och inte har man hört ett ord. Ringde upp dem i måndags då jag fick reda på att mina inkomst uppgifter hade gått till utredning den 25 januari. Men jag skulle självklart få svar denna vecka. Har inte fått något på posten och det har inte hänt något på Min Sida på hemsidan. Ringde upp dem idag igen. Min handläggare har ännu inte tagit beslut eftersom dem fortfarande undersöker min inkomst. Jag har tydligen gått vidare till "specialisterna" eftersom jag är behovsanställd. Och dem har ingen aning om när detta kommer bli klart.
Det känns bara så hopplöst. I januari hade jag en lön på ungefär 3000 efter skatt eftersom jag bara fick ihop 24 timmar i december. Nu i februari har jag ingenting. Ingenting att bidra med. Det känns åt helvete!
Igår pratade både jag och Niklas igenom det som har gjort mig så himla ledsen de senaste dagarna. Men nu sitter jag här och gråter återigen även fast vi bestämde oss för att bara nonchalera all svartsjuka. Men jag hör orden i huvudet hela tiden, såfort du kommer upp i mina tankar. Jag visste att vänner och bekanta kunde svika en. Men att du, som är av samma sort som jag gör det. Jag förstår ju inte ens vad vi har gjort för fel? Hur man kan uttrycka sig så som du har gjort? Låt vår lycka få vara vår lycka då och kan inte du vara delaktig i den då får du ta avstånd, men var då snäll och tala om detta för mig. Du gjorde inte bara mig besviken, utan Niklas blev lika ledsen han & han är inte den som är den, det vet du.
Ska snart åka till Ö&B och en sväng till Biltema. Ska testa hur reaktione i fötterna funkar. I förrgår gick det realtivt bra. Nu har ju dock både ryggen och vaderna strejkat lite, men vi testar!
Sen vid 17.00 bär det av mot Småland. Lite miljöombyte är aldrig fel!! Och dessutom inte fel att träffa mamma och pappa! Ska nog ta oss en sväng ner mot syrran med, har ju PECK-grejerna med mig :)
För mig går det däremot lite trögare.. Idag har handläggningstiden 30 dagar på FK gått och inte har man hört ett ord. Ringde upp dem i måndags då jag fick reda på att mina inkomst uppgifter hade gått till utredning den 25 januari. Men jag skulle självklart få svar denna vecka. Har inte fått något på posten och det har inte hänt något på Min Sida på hemsidan. Ringde upp dem idag igen. Min handläggare har ännu inte tagit beslut eftersom dem fortfarande undersöker min inkomst. Jag har tydligen gått vidare till "specialisterna" eftersom jag är behovsanställd. Och dem har ingen aning om när detta kommer bli klart.
Det känns bara så hopplöst. I januari hade jag en lön på ungefär 3000 efter skatt eftersom jag bara fick ihop 24 timmar i december. Nu i februari har jag ingenting. Ingenting att bidra med. Det känns åt helvete!
Igår pratade både jag och Niklas igenom det som har gjort mig så himla ledsen de senaste dagarna. Men nu sitter jag här och gråter återigen även fast vi bestämde oss för att bara nonchalera all svartsjuka. Men jag hör orden i huvudet hela tiden, såfort du kommer upp i mina tankar. Jag visste att vänner och bekanta kunde svika en. Men att du, som är av samma sort som jag gör det. Jag förstår ju inte ens vad vi har gjort för fel? Hur man kan uttrycka sig så som du har gjort? Låt vår lycka få vara vår lycka då och kan inte du vara delaktig i den då får du ta avstånd, men var då snäll och tala om detta för mig. Du gjorde inte bara mig besviken, utan Niklas blev lika ledsen han & han är inte den som är den, det vet du.
Ska snart åka till Ö&B och en sväng till Biltema. Ska testa hur reaktione i fötterna funkar. I förrgår gick det realtivt bra. Nu har ju dock både ryggen och vaderna strejkat lite, men vi testar!
Sen vid 17.00 bär det av mot Småland. Lite miljöombyte är aldrig fel!! Och dessutom inte fel att träffa mamma och pappa! Ska nog ta oss en sväng ner mot syrran med, har ju PECK-grejerna med mig :)
Efter BM besök
Fick med mig ett papper hem idag med alla mina svar ifrån olika tester och mått :)
En liten tabell:
Fullgångna veckor V.20 V.25 V.29
Vikt: 64 62 67
SF-mått: 24 28
Blodtryck: 125/80 120/80 120/80
Fosterläge: Huvud
Fosterljud: 150 144 140
Protein Urin: 1/0
Bakterier Urin: 2
En liten tabell:
Fullgångna veckor V.20 V.25 V.29
Vikt: 64 62 67
SF-mått: 24 28
Blodtryck: 125/80 120/80 120/80
Fosterläge: Huvud
Fosterljud: 150 144 140
Protein Urin: 1/0
Bakterier Urin: 2
