EmmieNiklas

...snurrar runt i mitt huvud. Har en ganska OFF-dag, men ändå så har jag mina ljusglimtar.

Vaknade. Tog mig två mackor och en skål youghurt. Gick igenom reklamen och sedan satte jag mig framför datorn för att titta på "En unge i minuten". Har kollat igenom halva programmet. Ska ta resten snart. Det verkar iaf vara ett helt fantastiskt program. Många därute säger, "du ska inte titta på sånt, det är inte bra, du blir rädd". Men Nej, jag blir inte rädd. Vad är det att vara rädd för? Bara för att en viss människas kropp reagerar på ett visst sätt är det inte säkert att min kropp reagerar på samma. Vi är olika, att folk inte förstår det. Jag litar fullständigt på barnmorskor, läkarstudenter & förlossningsläkare uppe på BB. Dem kan det här bättre än någon annan, dem vet hur jag ska göra och som förstföderska ser jag detta som en lärdom, en lektion i att föda barn. Jag är deras! Ser framemot förlossningen något så grymt! Ska bli spännande att se hur ont det faktiskt gör, för ONT det kommer det göra! Ska dessutom bli en mysig upplevelse, väntan och känslan av att för varje värk komma närmre och närmre våran bebis. Och jag tror att Nicke och jag kommer ha väldigt roligt den dagen, man kan skratta även när det för fruktansvärt ont, iaf kan jag det :)

Dagen fortsatte iaf, efter halv "En unge i minuten" med en varm dusch och sedan var det dags att börjar med lunchen. Idag blev det Spagetti och Köttfärssås. Gjorde storportioner idag, så vi fryste in en hel del. Har börjat med det nu, med tips ifrån BM att ha lite mat i frysen tills man kommer hem och det har hon nog rätt i. Tror man kommer glömma bort sin hunger när man bara vill sitta och mysa med tillskottet hela tiden.

Efter att Nicke gick tillbaka till jobbet drog jag igång med storstädning här hemma. Har dammat vardagsrummet, sovrummet, skurat av heeela badrummet med duschslang och "lukta gott". Dessutom spikade jag upp tavlan ovanför sängen och en tavla ovanför bebisbyrån. Tre väntar jag med, är inte nöjd med ramarna.. Ska dessutom fortsätta vara lite kreaktiv inne i sovrummet idag. Flyttade om igår, blev inte nöjd, så flyttade tillbaka idag. Och bebiskorgen hamnade på min sida, får se vilket rabalder det blir om det sen när Nicke kommer hem. Han har nämligen fått för sig att Smulan ska stå på hans sida och han ska langa honom/henne till mig när jag ska amma om natten. Tror inte det kommer bli så lyckat, men han får gärna försöka haha!

Läser hit och dit om mycket just nu. Därför en hel del tankar idag. Känner att gå hemma ensam om dagarna har börjat sätta sig lite på psyket, man tänker helt enkelt för mycket och det kan förstöra en hel dag. Men det har inte gått för långt ännu så det är bra det! Som sagt läser.. Läser om det mesta. Men en del som jag har svårt för. Det kryper i mig, att man inte kan få säga. För jag är rent utsagt rädd och det har jag fler i min omgivning som är och speciellt efter det senaste. Jag har inte varit ensam om det. Och som Nicke säger, något är verkligen fel där. Önskar jag kunde säga, bara få ge en varning i allt elände, men Nej. Känner mig på någotvis sviken också. Känns som jag inte har min sida kvar, vilket jag trodde. Trodde det här var starkare än det där. Men jag misstog mig nog. (Nu blev det såhär djupt igen, som ingen förstår, men det är lite meningen, måste skriva av mig.)

Imorgon kommer Wilma hit och ska bo här i över två veckor!!! Ska bli så himla roligt. Hon är ju som jag har skrivit tidigare mer människa än hund så vi kan nog ha det rätt mysigt framför TV:n. Känner dock ångest över att mamma och pappa ska vara borta sålänge. Och så himla långt borta! Blir alltid nervös och speciellt nu när man har så himla mycket hormoner som pumpar runt i hela kroppen. Men vi ska prata med dem via skype, så jag och wilma får väl sitta här i soffan och smila upp oss i webbkameran någongång ibland haha!
Ska bjuda mamma och pappa på lunch imorgon innan dem åker, så det blir ett ordentligt hejdå iaf :)

Nicke är krasslig.. Han kom hem idag feberrosig om kinderna, så troligtvis skulle han ta sig hem tidigare och försöka stanna hemma imorgon och piggna till. Tror han behöver det. Min lilla ärthjärna hade ju dessutom tagit en massagetid på jobbet idag (något som han verkligen behöver, så stel och stressad som han är) men inte så bra gjort med feber i kroppen. Får hoppas att det inte sätter igång så det blir värre. Nu längtar vi båda tills lördag. DÅ har han haft sitt sista "måste" jobb och vi kan pusta ut båda två. Och speciellt han, gör ont i en att se hur stressad han är mellanåt..

Blev ett ganska långt inlägg idag, men jag bjuder på det. Snart är det OC, dagens måste som alltid!