Denna jävla tomhet återigen..
Det känns som jag har krypit tillbaka två år. Då mycket var ett helvete. Jag ska väl egentligen vara mer än nöjd med min situation just nu men jag känner mig bara utmattad. Utmattad är verkligen det rätta ordet, för jag är helt nere i botten.
Det finns så mycket runt omkring som spelar roll, det är inte bara det jag har här. Men det känns som jag inte spelar någon roll runtomkring, känns som att jag får det bevisat varje dag. Det går att skylla mycket på att jag är inne mycket i mitt. Men vem skulle inte vara det? Det här har ju blivit mitt liv nu, ingen dag är den andra lik och jag har fått lära mig att leva i nuet. Jag har ju levt det här sedan den 15 december. Och ibland har man varken lust eller ork längre, det går alltid till en gräns. Men för det känner jag att man inte behöver skjutas åt sidan, jag försöker så gott jag kan. Det finns så många bollar i luften, så många frågetecken som jag aldrig kommer få svar på. Jag får väl bara godta att jag är det Svartafåret.
Hade behövt följa med herrskapet ner till Thailand en sväng. Bara få byta miljö, sluta tänka och bara vara. Niklas planerade Smulans ankomst bra som vi brukar skämta om här hemma. Förra våren sa jag nämligen att jag skulle med ner till värmen, Nicke var inte alls sugen och han ville absolut inte att jag skulle åka bort ifrån honom i två veckor. Så som sagt han planerade det hela bra! HOHO. Men vi har en Smula på gång iaf, det är det inte alla som har! Så det kunde har varit mycket, mycket värre!
Ja, det är en riktig skitdag och gråtfyllda ögon och en snortungt huvud har funnits med hela tiden. Vill nu bara att Niklas ska komma hem så vi kan hålla om varandra lite, hans famn hjälper alltid ett tungt hjärta.
"Det är lycka att vara älskad, trots att man är den man är."
Det finns så mycket runt omkring som spelar roll, det är inte bara det jag har här. Men det känns som jag inte spelar någon roll runtomkring, känns som att jag får det bevisat varje dag. Det går att skylla mycket på att jag är inne mycket i mitt. Men vem skulle inte vara det? Det här har ju blivit mitt liv nu, ingen dag är den andra lik och jag har fått lära mig att leva i nuet. Jag har ju levt det här sedan den 15 december. Och ibland har man varken lust eller ork längre, det går alltid till en gräns. Men för det känner jag att man inte behöver skjutas åt sidan, jag försöker så gott jag kan. Det finns så många bollar i luften, så många frågetecken som jag aldrig kommer få svar på. Jag får väl bara godta att jag är det Svartafåret.
Hade behövt följa med herrskapet ner till Thailand en sväng. Bara få byta miljö, sluta tänka och bara vara. Niklas planerade Smulans ankomst bra som vi brukar skämta om här hemma. Förra våren sa jag nämligen att jag skulle med ner till värmen, Nicke var inte alls sugen och han ville absolut inte att jag skulle åka bort ifrån honom i två veckor. Så som sagt han planerade det hela bra! HOHO. Men vi har en Smula på gång iaf, det är det inte alla som har! Så det kunde har varit mycket, mycket värre!
Ja, det är en riktig skitdag och gråtfyllda ögon och en snortungt huvud har funnits med hela tiden. Vill nu bara att Niklas ska komma hem så vi kan hålla om varandra lite, hans famn hjälper alltid ett tungt hjärta.
"Det är lycka att vara älskad, trots att man är den man är."
Kommentarer
Postat av: Nettan
Men gumman!!! Hur är de fatt? kramar...
Postat av: Emmie
Nja, det går lite upp och ner. Man går hemma och tänker alldeles för mycket! Ser hur människor förändras på avstånd.. Behöver ha något att sysselsätta mig med känner jag, så nu får gärna bebisen komma så jag kan komma på lite andra tankar :)
Trackback
